tisdag 15 december 2009

15/12 - 09, och av stapeln går...fraktur-VM!

Herrejävlar.

I morse inledde jag min resa till skolan med att cykla rakt in i skogen efter att ha givits fart av en säkert tre meter lång nedförsbacke med en lutning på åtminstone 20 grader. Sen att jag inte styrde åt det hållet är ju en annan sak. Det är nu man inser att cykla på vintern är snudd på pantat. Man håller så jäkla hårt i styret att man, om man tappar balansen, kommer att dunsa i backen som en enda stor påse bajs. Ni fattar, om man skulle släppa en bajsp....ja, whatever. Däremot är det rätt kul att åtminstone ta sig ut och bevittna alla halkolyckor, såvida de inte leder till just en pallplats i nämnda mästerskap. Eftersom det är ganska bra packat med pudermjuk snö, så blir de flesta fallen ganska harmlösa och ger bara underlag till hysteriska gapskratt och ansikten som färgas högröda av annat än enbart kylan. Det blir liksom Kalle Anka-varianten av halkningar, där man inte kan låta bli att imponeras av de gånger vederbörande lyckas landa på fötter efter vad som ofta kan se ut som ett spontant infall av amatördans med inslag av en kraftigt elektrisk stöt.

Jag ledde cykeln hem största delen av vägen efter skolan, mötte en bekant och hälsade. Ungefär tio meter senare hörde jag "Men helveteeeeeeeeee!!" och det mycket bekanta ljudet av en krashlandning. På väg TILL skolan såg jag en ung tjej (12-13 max) som precis reste sig upp från marken med snö över hela sig och började leda cykeln över gatan till andra sidan, för att fortsätta vägen ner för slottsbacken. Jag tänkte säga "Det är jättehalt, ta det försiktigt" (som om hon inte hade räknat ut det själv ganska nyss), men ville inte låta förmanande. Hon hann knappt halvvägs ner till den korsande cykelbanan innan hon försvann i ett moln av snö och såg ut att ha klivit högst upp på prispallen. Jag kom ikapp henne och frågade om det hade gått bra. Det hade det. Sen sa jag "Jag vågar knappt gå och då har jag ändå cykelhjälm på mig." Hon skrattade och såg ut att tycka att fallet inte varit fullt så pinsamt längre. Sen sa hon "Vadå, ska du ha den där på dig hela dan då eller? Hahahahaha."

Jävla unge.

torsdag 10 december 2009

Källargången

Jag sprang genom källargången med hjärtat bankande så hårt i bröstkorgen att jag trodde det ville ut. För varje steg jag tog blev jag mer och mer övertygad om att jag aldrig skulle nå den öppna dörren längst bort där ljuset sipprade in, samtidigt som mina kompisars lekande skrik lät så små och fjärran att de lika gärna kunde varit instängda i en glasburk långt ute på fotbollsplanen.

torsdag 3 december 2009

Okunniga, trångsynta människor...

Ibland blir man bara så jävla trött.

Kollade på ett debattprogram på svt nyss, där folk sitter och bråkar om islam, islamister, muslimer, fundamentalister, terrorister...
Ska det vara så jävla svårt att inse att det finns bra människor och sen finns det idioter? Har den där patetiska människan Dick Whateverhisnameis hört talas om Mattias Flink? Herr Dick sitter och gastar om 11 september och vet uppenbarligen ingenting om saken.

Jag skiter fullständigt i vad du tror på eller var du kommer ifrån, är du dum i huvudet så är du dum i huvudet. Vare sig du heter Usama eller Dick.

Herregud.
Herreallah.

Vilket som.

söndag 29 november 2009

Fotbollsvärldens största töntar...

Jag har sagt det förut och jag säger det igen;

Det finns ingenting i fotbollsvärlden som jag stör mig på lika mycket som filmande jävla töntar till fixstjärnor. Idag hade vi Pepe (Real), Alves (Barca) och Ronaldo (Real), t. ex. Jag kommer aldrig nånsin förstå mig på inställningen att låtsas ha så ont som bara en benamputation utan bedövning skulle kunna orsaka. Sen väntar man tills domaren antingen ser att man håller på att dö och blåser frispark, eller tills man märker att domaren inte kommer att blåsa, för då är det lika bra att resa på sig och fortsätta spela. Vilket alternativ man än väljer så är smärtan borta så fort man bestämt sig. Vad fan är problemet med att spela fotboll, bara? I det här fallet är damfotbollen tio gånger mer manlig än herrfotbollen.

Jag älskar fotboll och det finns inget större och häftigare när det gäller idrott än när man får uppleva VM. Fast helst då med Sveriges medverkan, givetvis. Däremot blir jag bara uppgiven och trött när sportens största och bästa inte bara kan stå på benen och kämpa lite. Exakt så här känns det då:

http://www.youtube.com/watch?v=RvUIbqKyppY


Nighty night..

Ps. Zlatan Ibrahimovíc är KUNG. Han är K U N G. Ds.

tisdag 24 november 2009

Ordagrant...

Gick förbi ICA förut och såg som vanligt några av deras bästa annonser utanför. Tänkte att det hade varit roligt om några av de saker de säljer faktiskt var vad de ordagrant kallas. Här kommer en liten lista på saker som jag skulle tycka var fantastiska om de var vad de enligt namnet utger sig för...:

  • granatäpplen (say no more)
  • syltlök (om löken är gjord av sylt kan man väl lika gärna köpa sylt...eller? Här kan man ju även spinna vidare; ostbågar, dillchips...)
  • den här listan var inte så kul, vi pratar om nåt annat.
Jag har utvecklat ett nytt sätt att hantera sorgen när mitt kära lag Färjestad får stryk i elitserien. Igår fick vi stryk mot Brynäs, t ex. Då gör jag helt enkelt som så att jag spelar Färjestad-Brynäs på min ps3:a (NHL 09) efter att ha dragit ner svårighetsgraden till "rookie". Resultat blev;
FBK-BIF 11-2, och genast känns allt mycket bättre.
För nån dag sen slog jag HV71 med 12-1, vilket inte hjälpte så mycket när de senaste två förlusterna mot dem gav siffrorna 0-13. Tyvärr finns inte nån lättare nivå på spelet. Jag skulle behöva göra samma sak mot Timrå och Rögle, för övrigt.

På fredag är det hotshotsfestival hos farbror Bosse som gäller. Det bör man se fram emot.

Förresten, för att återgå lite snabbt till ICA...
De säljer EMD's julskiva där. Förhoppningsvis ingår den i nån slags deal där EMD - om tillräckligt många människor köper skivan - tvingas skänka inspelade pengar till projektet "Mer sten i Gottsunda", samt flytta till Uzbekistan.
En annan sak som bör nämnas är att min käre vän Petter hade en dröm där vår f.d. anatomilärare tyckte att jag borde ersätta Danny i EMD. Bäst i hela drömmen är anledningen till varför han tyckte att det vore en så bra idé: Jo, för då kunde vi i stället heta EMJ.

Rock on.

Ps. När jag blir känd sjukgymnastikföreläsare ska jag ha den här inspelningen som presentationsmelodi. Ds.

http://www.youtube.com/watch?v=dJvTJd2fGdw

måndag 23 november 2009

Och tvålen luktar...svett!

Man undrar så smått vad de tänkte..?

Vi har en tvål här hemma som inte direkt kommer att rekommenderas vidare.
"Palmolive Odour Neutralising"
, med lime-extrakt.

Köpte den härom dagen och trodde först att det hängde nån bortglömd handduk i badrummet, en som uppenbarligen i så fall var i stort behov av att tvättas. Hittade ingen. Själv hade jag duschat alldeles nyss och var väl hyfsat säker på att jag åtminstone hade träffat kroppen med duschtvålen, så det borde inte bero på mig heller. Efter ytterligare några sekunder upptäckte jag att mina händer luktade enormt tveksamt, vilket var konstigt eftersom jag just provat den nya två.... Vänta nu.

Jamen mycket riktigt, nya tvålen luktar svett! Ni vet, som när nån vars duschbehov egentligen borde uppfyllas försöker dölja problemet med att dra på lite extra deodorant?
Vi funderar på att bara ha tvålen framme när vi har gäster i fortsättningen.

Jaha, tillbaka till verkligheten nu, sitt inte här och slösa bort arbetstimmar! Herregud.


Peace out



söndag 22 november 2009

Höst är sämst.

Hej alla älskvärda människor.

Jag tänkte återuppta bloggandet genom att klaga. När jag klagar har jag alltid ett gediget underlag för det jag säger och håller du inte med så har du fel.
Höst är sämst. Egentligen skulle man inte behöva utveckla det alls, men det tänker jag göra. Det är blött, det är kallt, det är mörkt, det är kallt och det är blött. Och mörkt. Andra saker som, de facto, är sämst är...
  • fingervantar när det regnar
  • kaffe i byxorna
  • Timrå
Det finns en sköterska på Akademiska som heter "Uhnoo" i efternamn.
Hihihihi.
Göra anglikansk karriär, kanske? Inte?

Puss o hångel,
Johannes